Jag har för vana att i maj månad knalla upp i kyrktornet i Mora. Det är dokumentation som gäller. Bra att ha bilder från centrum och se hur förändringarna växer fram. Intressant för framtiden.
Först lite bakgrund. Jag fick sommarjobb på kyrkogården i Mora, på Broåkern, i början av 60-talet. Det passade mig väldigt bra, att få vara ute, kroppsarbete och trevliga kompisar och ”chefer”. Den arbetsledare jag kom närmast de första åren var Elis Löfstrand. En glad och trevlig man som jag kände lite innan kyrkogårdsjobbet. Han var mån om oss sommarjobbare och stöttade oss. Han var ju rätt van s.k. dödgrävare och var min lärofarbror i den grenen. Han lärde ut tekniken från uppmätning till färdig grav. Han hade även kostråd för en dödgrävare: hårt bröd med smör och några skivor Falukorv. Det skulle intas vid frukosten, annars ingen ork. Som sagt en rolig tid under många sommarlov. Gravgrävning, gräsklippning och annat trädgårdsjobb. Här en bild på Elis i grävartagen. Fin sand för att få till perfekta gravar.

Men nu gällde det kyrktornet och fotografering därifrån. Elis var den första jag följde upp, på slutet av 60-talet. Han ville även ha sällskap i tornet en gång innan slutade med pension. Han ville gå så långt upp inne i tornet som det gick. Då gick man på s.k. pinnstege på slutet ända upp till en lucka där man skulle ta sig ut och gå på en stege de sista metrarna. Det avstod vi. Däruppe svajade tornet i blåsten kände vi. Det svajade och knakade däruppe på ca 70 m höjd, tornet är 74 m. Här en bild på Elis långt uppe i tornet. Han är uppe vid luckan som ligger österut eller nordost på tornet.


Här ser ni den sista biten som vi avstod att beträda.
Vi lämnar Elis Löfstrand och minns honom med glädje. Förresten, en sak till som jag såg för några dagar sedan var en anteckning uppe i tornet där urverket stod en gång, och står kvar. Där hade Elis och kompisen Carl-Oscar Johnsson skrivit sina namn år 1966. De har skrivit sig som klockardragare. Det var nog så att man på den tiden drog upp urverket för hand. Det måste varit så, blev senare elektrifierat.

En sak som jag kommer ihåg med stor glädje är vi bestämde oss för att installera en webbkamera i kyrktornet, vi fick i alla fall tillåtelse till det vi redan gjort. Men prästen gav oss i alla fall bifall i förväg. Vi var väldigt tidigt ute med detta, kanske först i landet. Jag har inte årtalet nu, men kan återkomma, mellan 15-20 år sedan tror jag. Det blev en till så småningom, västerut. Den första tog bilder mot Vasaloppsmålet. Här en färsk majbild, den 22 maj och höstväder.

Innan jag går in på den senaste dokumentationsturen den 16 maj 2025 så ska jag visa lite äldre bilder från tornet. Jag kanske även halkar in på något annat närliggande motiv.
Vi börjar de äldre bilderna med en där fotografen Lasse Berglund tömmer sopor från sin butik vid Weissenburgs. Utlagd på webben 2012.

Nästa bild en riktigt gammal vinterbild. Ett vykort.

Vi backar än längre, en väldigt tidig bild från tornet, kanske 1880-1890? Måste vara en av de första bilderna från tornet.

Ytterligare en vinterbild, vykort med diverse gamla byggnader kvar, Skandia m.fl.

Här en modernare bild, men inte ny precis, tagen av Ernst Karlsson. Dalasågen dominerar och man kan se en kiosk ägd av Erik Dalberg vid ”Mattssons järn” Foto från Mora bygdearkiv.

Urtavlorna är av olika storlek om ni inte visste det. Här är i alla fall ett bevis.

De gamla urtavlorna från 1764 lagras i tornet. Posering av mig år 2013.

Här en bild från högre höjd. Uppe från de små fönstren, där webbkamerorna finns. Bild tagen av Johan Cans. Han hade och har spänsten att ta sig ända upp. Mora Taxi på sin gamla plats. Brännvinsmagasinet vid Mora hotell är kvar, gult.

En bild till innan vi går över till maj 2025. Först en från 2021, en fin Moravy.

Jag avslutar kyrktornsbilderna med några färska från den 16 maj 2025. De första mot Saxviken, Zornmuseet och huvudgatan, Kyrkogatan.



Några mot Zorngården och Zornmuseet.


En specialare.

Saxnäshållet med den stora potentialen, den gröna ängen.




Lite blandat.





Österut



Några interiörer.





Tack för den här tornturen i Mora kyrka. Minnen och färska bilder. Många undrar om det är fritt fram att knalla upp hur som helst. Jag svarar då nej. Om ni är en grupp kanske ni kan förhandla om en visning. Jag har kvar ett tillstånd från min tid som anställd vid kyrkan och det löper vidare tills det tar slut.
Tack och på återseende!


Tack för att få följa med på en fin tur i både tid och rum.
GillaGilla