Jag börjar med en bild där vi är på väg på vandring upp till Hykie fäbodar, Åjk, i Älvdalen. Förhoppningen är att den bilden ska komma upp på förstasidan när jag länkar berättelsen till Facebook.
Dotter Lisa skulle vara med på Sportkullans event i Älvdalen, femte gången, tror jag, som hon och systrarna Hillevi och Karin är med. Lagnamnet är Våmhuskullorna. Tävlingen går ut på löpning, MTB-cykling och madrasspaddling. Man söker kontroller under tuffa förhållanden. Berg så det räcker är det alltid. I år skulle de ta en kontroll på det kända Hyckieberg. Jag åkte ut och följe dem delvis och tog några bilder. Målet var i Näsets by.
När jag sett dem knalla, jogga, uppför Hyckieberg så åkte jag ner till Hykie fäbodar. Jag kör med älvdalsmål och säger Åjk. Tjejerna skulle passera där med cyklarna ner mot Näset via Klitten.
Jag gick runt uppe på fäbodarna med bara 9 gårdar. Vi har varit där tidigare flera gånger och en gång så hittade jag ett vykort det stod Perjöns på. Mor min hade en kusin som hette Lars Perjöns så jag förstod att det var något lurt, kanske släkten haft stuga där? ”forskade lite och såg att det fanns en skrift av Lars-Erik Lindhamn med namnet Hykie fäbodar, ”Åjk”. Mina förfäders fäbodvall. skriften var inte lätt att få tag i, men ett antikvariat hade den. Som tur var.
Jag följde tjejerna ner till Näset där madrasspaddling till hopptornet i Nässjön avslutade tävlingen. De gjorde en kanoninsats som vanligt och blev nionde lag i mål om jag minns rätt.
Där mig blev det studier i Lindhamns häfte. Jag fick överraskande reda på att två av mormors systrar var ingifta i familjer som hade gårdar i Åjk. Mormor kom från Oxberg, Kattbåck, och det var inte långt till Älvdalen med cykel, från något håll.
Spännande att läsa om folkets liv däruppe. Många berättelser finns i häftet. Jag stannar inte vid så många detaljer här men en sak såg jag i skriften och det var att folket från Kyrkbyn i Älvdalen som buförde till Åjk, 3 gårdar, gick via Rot och Klitten upp till Åjk. Övriga gårdar som kom från Kittan gick en ”egen” buförsväg över skogen från Kittan. Mormors systrars gårdar låg i Kyrkbyn, Perjöns och Hedfors. De gick tillsammans med Westlings över Klitten.
Buförsvägen skulle enligt uppgift vara 5,5 km och det kändes direkt att den vägen måste vi gå. Dagarna före vandringen tog Christina och jag tog en från Älvdalen och runt uppöver Rot, Kittan, Liden och Sjurby. Jag inventerade var starten på buförsleden låg. Jag pratade med Lindhamn först, han trodde leden skulle vara helt OK. Vi tog ett bad i Nässjön vid en fin liten badplats och cyklade åter mot Älvdalens centrum. Jag var fast övertygad att jag skulle gå leden till Åjk, förhoppningsvis med Christina.
Vi åkte till Älvdalen den 8 juli 2023 för att gå upp till Åjk. Efter en del resonemang bestämde vi oss för att köra upp våra mountainbikes till fäbodarna för att sedan ”rulla” åter till Kittan. Ingen dum idé.
i visste inte hur vandringsleden såg ut, men där blev vi mer än röjda. Väl röjd och skyltad. Några bilder från starten.
Leden gick upp till Åjk mellan bergen Vitturn och Uvskär. Stigningen var mer än 200 m så vi var beredda på rejäla motlut. Men det var ingen fara alls, överraskande lindrig tur. Uppför mest hela vägen, men inga branter att tala om. Efter någon km siktade vi Vitturn dit vi tidigare varit.
Vi knallade på och väntade på Uvskär för nästa stopp. Förhoppningsvis med några vyer ner mot Nässjön.
Efter ca 3 km nådde vi Uvskär med vyer. Till och med en slogbod. Den var nog mest iordningställd för skoteråkare. Där fanns eldstad och bra utsikt. Skoterleden passerade där.
Ytterligare några bilder från Uvskär.
Efter drickapaus knallade vi vidare. Vi kom ut på en vägsnutt, Spångmyrsvägen. Där hade det tidigare varit besvärligt att gå, djup myr och ”riskabla” spänger. Detta enligt uppgift från en dam vi träffade i Åjk. Inga problem numera alltså. Vi började närma oss enligt kartan på mobilen, Topo GPS.
Vi kom till målet men till fäbodgränsen var det knappt 5 km. Det gjorde inget. Dags för en rundvandring och inspektion av husen. Den blev inte fullständig då det var rätt mycket får där uppe. Men visst blev det en del bilder och naturligtvis fika efter inspektionen. Det får bli en biltur upp för att komplettera med husbilder och jämföra med Lindhamns häfte. Jag började med Hedforsgården som låg vid infarten till fäbodarna. Det gamla härbret imponerade. Jag börjar med dörren med s.k. hedningslås. Härbret ska vara från slutet av 1600-talet.
Fler bilder på härbret utsmyckat med varglav bl.a. Lindhamn nämnde varglaven redan 1997 i sitt häfte.
Ytterligare några hus från Hedforsgården.
Vi knallade runt på fäboden och träffade en dam som hjälpte mig att identifiera några hus. Jag hade varit hos Perjöns tidigare, ville ta några bilder och gick utmed får stängslet till husen.
Nej, nu fick det bli fika och vi hittade en bra plats i närheten av Gamla Bakugården. Vi fick sällskap av får och det blev en fin stund däruppe i det tysta. Även fåren tystade när de vant sig med oss. Några bilder från fikaplatsen.
Dags för hemfärd. Vi hade valt att cykla en bit på gamla fäbodvägen till Åjk och sedan svänga ut på stora Klittenvägen. På väg till cyklarna hände nåt häftigt, tycker i alla fall jag. Vi träffade på ett par som stod vid Westlingsgården. Vi började resonera och kom fram till att det var Ellen Nilsson vi pratade med. Född Westling. Hon har berättat barnminnen från Hykie i Lars-Erik Lindhamns bok. Så kul att träffa paret. Inte nog med det, hon frågade mig om släkt och jag nämnde mormors systrar som hade klara relationer med fäbodarna. Mormor var från Oxberg som jag nämnt och då frågade hon om jag kände till Kattbåcks Karl som bodde i Kyrkbyn intill Perjöns. Jovisst, det var en bror till mormor. Karl Leander Andersson. Även jag minns honom. Karl körde häst och trilla genom Älvdalen 1960, hästen skenade och Karl föll i gatan. Han kom till Mora lasarett där mor Ebba och jag hälsade på honom. Något jag inte glömmer, en stor ståtlig man låg så sjuk i sängen efter att ha kört häst. Han avled efter olyckan och blev 70 år. Född 1890. Vilken grej, att träffa en dam så nära relaterad till min mormors bror från 1870.
Vi fick smälta det hela och rulla ner till bilen, lite knöligt och roligt första biten men sedan bra genom Klitten och till Kittan.
Bara att packa på cyklarna på bilen med Mora i sikte.
Det blev en väldigt lyckad dag med natur, historia, släktskap m.m. Helnöjda med dagen var vi, kanske jag allra mest.
Alla fakta om byggnaderna är tagna ur Lars-Erik Lindhamns bok Hykie fäbodar, ”Åjk”. Mina förfäders fäbodvall.
Vi avslutar med karta över turen. Vandring upp till Hyckie (vid fotot). Cykel ner till Kittan. Tack för oss och på återhörande.
MoraOwe 