Forkörarna är på gång i våra trakter nu. Dalarna Femund Forkörarförening arrangerar varje år resor med häst och släde från Dalarna till marknaden i norska Röros. Resan går längs gamla färdvägar med dåtidens utrustning och i tidsenliga kläder. Allt i syfte att bevara forbondekulturen i Norden.
Förr i tiden fanns inte så många vägar häromkring så då körde man varor och material på vintern när det bar på isar och myrar. Forkörarna kan med lite god vilja ses som dagens lastbilschaufförer.
I år startade man den 4 februari i Falu/Rättvikstrakten och ska nå målet vid marknaden i Röros den 21 februari.
En etapp gick till Bergkarlås där de sov över. I samband med det ordnades en allmän träff i bygdegården där Toms Ann-Mari Hansson berättade om trähästarnas historia där i Bergkarlås- och Vattnästrakterna. Kunnig som få är hon. Sigurd Svendsen informerade med inlevelse och kunnighet om forkörarnas historia. Bystugan var full och kaffe serverades i pausen.

Vålnaden som kommit fram från sitt gömställe under ett hus. Hästen har med stor sannolikhet tillverkats av Ann-Maris farmors far, Holknekt Olof Andersson.
Många kända trähästtillverkare bodde här i Bergkarlås/Risa/Vattnäs. Begrepp som Stikå Erik Hansson, familjerna Hvit och Nisser är namn som klingar högt i trähästsamlarnas och andras öron. Det blir ingen fördjupning här i trähästarnas värde, målning, täljning m.m. Vi konstaterar att dom blivit en riktig Sverigesymbol.

Som sagt, ett jättebra och intressant föredrag av Ann-Mari. Efter fikat tog norske Sigurd över och gjorde djupdykningar i historien kring forkörarna.

Sigurd visade många fina bilder från olika forkörarturer. Foton tagna på filmduken blir inte de bästa men vi tar med några.




Sigurd kom in på det här med gamla färdvägar vilket var ett specialintresse för honom. Han visade bilder från urgamla färdvägar som han varit med om att hitta och märka ut.



Efter övernattningen i Bergkarlås var det dags att ta sig till Våmhus. Det fick bl.a. bli över Orsasjön och via Bonäs till Våmhus. Övernattning på Liljeholmen i Bäck för att nästa dag ta sig via Indor till Blyberg i Älvdalen.
Vi, Christina och jag, hade siktat in oss på att åka till Indor i det fina vädret som väntades på förmiddagen. Vi stannade i Indor där forkörarna gjorde ett kortare uppehåll vid torget för att sedan knalla på mot Blyberg.





Det får bli några hästprofiler och andra före avfärden mot Blyberg.






Jag hade kollat vägen de skulle ta mot Blyberg. Först vägen mot Indnäs fäbodar i ca 6,5 km. Sedan 90 grader vänster över Indån på en bro som älgjägare enligt uppgift fixat. Vi tog bilen upp till den avfarten och gick ca en km in på det smala markerade spåret. Finväder och fika där uppe i den tysta skogen.

När vi gick in i skogen och runt däruppe ett tag så insåg vi att det är inte bara att ta sig fram för hästarna. Släde med last på minst 3-400 kg. Upp och ner i backar med tvära svängar. Ställer krav både på häst och kusk. Men tjusigt var det hur som helst, att se de historiska ekipagen.
Några skogsbilder:






Snart hade alla passerat med sina trivsamma pinglor. Ett skådespel som vi unnar fler att uppleva, sådär ute i terrängen. Blir mer på riktigt då, även om det här inte var så märkvärdigt enligt de erfarna forkörarna. Vi tar några bilder till från vägen bort mot Blyberg.






Vi tackar för dom här dagarna i hästarnas tecken. Kanske blir det t.o.m. Röros marknad en gång till den 21 februari. På återhörande.
Underbart! Tusen tack för en makalöst inspirerande och engagerande berättelse! Vackra bilder!
GillaGillad av 1 person
Tack för det😊😊
GillaGilla