Jag tänker spåna lite om narkotika, gängbråk, tullmyndigheten, statens budget m.m. Jag är ingen som helst specialist inom området men ser och hör saker som jag inte förstår. Dokumenterar detta för att se om min spaning på sikt hade någon relevans.
Det kommer rapporter om kriminalitet och gängkrig m.m. stup i kvarten numera. Det ser inte som man kan få bukt med detta tragiska samhällsproblem inom den närmaste tiden. Enligt statistik dör ca 800 personer per år av narkotika och narkotikaklassade mediciner varje år. Vidare följer stor kriminalitet p.g.a. narkotikahandeln.
En lösning på gängkriminalitet har varit högre straff, nästan den enda har tidigare. I alla fall före valet. Ett lösning som tilltalat många. Allteftersom har många börjat höja rösten för förebyggande åtgärder. Det sista såg jag att det i vissa fall kan börja vid barnavårdscentralen. Förebyggande arbete är en förutsättning för lösning av detta enorma problem.
Visst kan högre straff vara effektivt i många sammanhang, kanske är det ännu viktigare med ändrad lagstiftning så att polisen, tullen m.fl. kan agera effektivt.
Här några exempel på åtgärder från åklagare Lise Tamm som jag såg i DN 2023-02-03. Det finns som sagt många förslag men det här var sådant som cirkulerar nu. Många fler förslag finns säkert ”därute” hos allvetare och i fikarummen.
Lise Tamms förslag på åtgärder:
● Sätt in förebyggande insatser tidigt – redan på BVC – och inför svensktalande förskola för alla från två år.
● Erbjud fler unga feriejobb, idrottsaktiviteter, musikskapande med mera.
● Grovt kriminella ungdomar som tvångsomhändertagits ska inte ges vård i hemmet (lvu i hemmet), utan sättas i särskilda ungdomsfängelser med kompetent personal.
● Inför brottet ”deltagande i brottslig sammanslutning” för att tidigt fånga upp gängkriminella med ett straffminimum på två år så att polisen kan använda sig av hemliga tvångsmedel.
● Tillåt hemliga tvångsmedel på barn under 15 år som misstänkta ringer till.
● Reformera brottsbalken och rättegångsbalken.
● Inför specialiserade enheter hos polisen och Åklagarmyndigheten.
Jag har lite studerat Brottsförebyggande rådets rapport 2021:10, Narkotikamarknader, en studie av smuggling, gatuförsäljning, internethandel och köpare. En rapport full med fakta som i alla fall jag varit ovetande om. Om ni söker fördjupning, titta gärna i den. Finns att ladda ner på nätet.
Läser bl.a. i rapporten om smugglingen att den:
1 Har blivit effektivare. Svensk organisation av smugglingen har delvis flyttat utomlands. Man har numera kortare distributionskedjor och partierna är större. Smugglingen sker mestadels men legal godstrafik.
2 Man delar upp försäljningen geografiskt och gängen har kommandot över sina platser/städer. En revirindelning som skapar konflikter och hård kontroll av ”sina” försäljningsområden.
3 Tillgängligheten till narkotikan är bättre numera. Nya och fler försäljningsplatser, mobilförsäljning, sociala media, postleveranser och utkörning.
Man slås ju även av det faktum att många narkotikaköpare är s.k. medelsvensson. Gäller kanske kokain i högsta grad.
Jag säger det igen, den rapporten äv vass, många fördjupningar och statistik från narkotikamarknaden. Borde vara lärobok för de folkvalde som berörs av frågorna. En av de tråkigaste uppgifterna är att Sverige ligger sämst till i Europa när det gäller narkotikadödlighet. Det har jag aldrig hört av någon politiker.
Nu kommer jag till min käpphäst och det är tullen.
Jag har väldigt svårt att förstå att det inte satsas mer där. Ju mer narkotika man lägger beslag på, desto mindre drabbas vi av narkotikans förbannelse. Utan narkotikan – inga stora förtjänster för säljarna och mycket mindre lidande i samhället. Det jag kanske förundras mest över är att jag väldigt sällan hör någon ta upp den viktiga frågan om tullen. Där ska det vara status quo tydligen. Även om man hör att tullen ropar efter förstärkning. Det pratas om miljarder hit och dit i statsbudgeten. Satsningar presenteras ofta med det pengamåttet utan att vi knappt veta vad pengarna ska gå till. Pengar är inte alltid det rätta måttet men naturligtvis skapas det mer möjligheter med mer kapital.
Vi kan göra en mindre djupdykning i vår statsbudget. Vi jämför budgeten för 2023 och 2025 inom vissa områden. Siffrorna är i miljarder.
Rättsväsendet 2023: 68 2025: 77
Migration 2023: 16 2025: 10
Försvaret 2023: 94 2025: 123
Skatt, tull, m.m. 2023: 13 2025:13
Då ska ni veta att av de 13 har skatteverket 8 miljarder av de 13, kronofogden 2,1 och tullen 2,6 miljarder. Vidare så ser vi alltså att de 13 är oförändrade 2025.
Pengar betyder som jag sa inte allt, men nog är det väl märkligt att tullen får en så ynka del av statsbudgeten. Jag tror att varje miljard i tillskott skulle ha högre utväxling där än på många andra håll. Jag kan nämna försvaret som får en ökning med 29 miljarder. Där hör man knappt ett knyst om volymerna. Vad vet vi egentligen vad vi får ut av dem? Ingen frågar ens. Någon slags självklarhet?
Jag ger mig här, men min fundering är allts vad det är som gör att tullen inte får mer resurser i dessa tider? Det borde ju numera ge fler röster.
Går det inte att effektivisera tullen? Har man gett upp?
Ge dem mer personal, skarpa verktyg och befogenheter.
MoraOwe 