För många månader sedan såg jag en inbjudan till Det stora Sarkofagdraget i Älvdalen den 10 februari 2018. Man skulle ha 110 personer som skulle dra den 11 ton tunga stenen (låtsassarkofagen) 2 km genom centrala Älvdalen. För att deltaga måste man ha anknytning till Älvdalen. Jag fick bråttom att skriva ner ansökan, ville så gärna vara med på detta “tokiga“ projekt. Min anknytning var att jag har släkt där på mormors sida, jobbat där på kommunen i fem år, bott där i Östäng i knappa tre år, varit gift med en Älvdalskulla från Östäng. För övrigt vistas jag mycket i Älvdalen, mest norrut i kommunen. Tar många bilder och lägger ut på ”Gamla och nya bilder från Älvdalen” på Facebook.
Jag blev godkänd som s.k. kungshäst och blev så glad.
Vad är det då för sarkofag det är frågan om? Jo, Karl XIV Johans sarkogfag som tillverkats vid Porfyrverket i Älvdalen. 1844 påbörjades det största arbetet i porfyrverkets historia, det var tillverkningen av Karl XIV Johans sarkofag. Sarkofagen tillverkades av ljusröd granit från Garberg och mäter 3.04 m lång, 2.29 m bred och 2.4 m hög, själva kistan väger 11 ton och locket 5 ton.
Arbetet skulle ta 8 år att färdigställa, mot beräknade 2 år. Men det var först 1856 som transporten kunde äga rum, då hade man en tillräckligt sträng vinter med mycket kyla och snö.
Sarkofagen transporterades på 2 stora slädar, en för kistan och en för locket. Släden med locket drogs av 70 karlar från Sollerön och Mora, själva kistan av 110 älvdalsbor, alla klädda i finaste helgdräkt.
Vi kungshästar samlades i norra delen av Älvdalen vid Besparingsskogens garage och vi skulle dra söderut genom Älvdalen till godsmagasinet, något söder om turistbyrån. Vi fick en genomgång av dagens övning av Marit Norin, Torbjörn Zakrisson och dragledaren Hans-Ove Hansson.
Draget startade bra och tre stopp var inplanerade. Det blev fler, inte lättplanerat det här, något som aldrig gjorts tidigare. Ibland levde kälken sitt eget liv och drog sig ut mot ren asfalt. Då blev det stopp. Vi fick rätta upp ekipaget och ta oss tillbaka till den upplagda snön på gatan.
Under draget blev vi lite som på gammalt vis bjudna på något starkt. I det här fallet vatten med citronsmak. Vi hade med kåsa som vi fick vid starten.
Vi stannade till vid kyrkan och det ringde i klockorna.
Strax framme efter dryga tre timmar. Fint mottagande. Korv och soppa. Fin musik i godsmagasinet. Utdelning av ”medaljer” och information om att stenen ska stå där nere och kungshästarnas namn ska ristas in. En väldigt häftig och annorlunda grej att få vara med på. Jag kommer aldrig att glömma kungshästsuppdraget i Älvdalen. Starkt gjort att komma på detta och löpa linan ut. Grattis Älvdalingar! Men ni ska inte tro att det var lätt som en plätt. Jag tog då i så jag blev slut och trött även dagen efter. En ovanlig ”statisk” träningsform. skidåkning är ingenting mot detta dragande. Till slut några bilder från godsmagasinet. Tack för att jag fick deltaga!
Owe Hållmarker, en gång Älvdaling. Nästan alltid Älvdaling!
MoraOwe 
Så roligt att läsa om äventyret med sarkofagen i Älvdalen! Hade sällskap på tåget fr.Borl.till Mora som skulle vidare till Älvdalen.Hon skulle besöka en syster och titta på er.
GillaGillad av 1 person