Ridled Mora – Venjan, Gammbodarna, Axi m.m.

Länge och väl har jag hört talas om en ridled från riktigt gamla tider mellan Mora/Vika och Venjan. Den finns med på riktigt gamla kartor schematiskt inritad, den omtalas i diverse litteratur, bl.a. i samband med Kräggaholms bruk, startade 1754, i Venjan dit man klövjade järnmalm från Siljansfors. En stångjärnssmedja förlades där. Smidet överfördes till Siljansfors som ägde bruket.

En sista del av ridleden från Grundsjön utmed Studentvägen är markerad och skyltad. Åk förbi Grundsjön några hundra meter mot Venjan. Lite på höjden därefter ser ni skyltar mot Venjan. Det är Venjansfolk som skyltat upp och märkt leden med diverse informationstavlor till och med. Ner till campingen torde det vara ca 7-8 km. Den ville vi gärna gå Christina och jag. Vi hade stött på den tidigare nere vid Kräggaholmsleden vid Kräggån. Vi fick chansen plötsligt, ska berätta lite senare.

Att det blivit än mer intressant med ridleden för mig beror på Skid- och Friluftsfrämjandes årsbok från 1947. Inriktning mot Dalarna.

I boken berättar Hjalmar Leonardsson när han i Vika sett en skylt med texten ”Ridväg till Venjan”. Skylten hade länge stått där men ridandet hade för länge sedan upphört. Hjalmar hade bestämt sig för att cykla/gå västerut genom skogarna bort från allfartvägen. Han beskriver ingående sin väg västerut via Amberg, Axi, Långsisdammen, m.m. Han beskriver mycket av det han upplever på vägen, både på och i närheten av leden. Han träffar Anders Bogg i Axi som bränner tjära och berättar om fäboden. Riktigt intressanta beskrivningar är det, har man sedan lite geografiskt kunnande om området blir det allt mer spännande. Han berör Lindan, Stickåsäl, Kråkberget, Långsisberget, Kvarntjärnen, Lissbergsgubben, Eggen i Axi, Stenisäl, Hållindan, Rullbo, Jällbo, Ryssån m.m. Här några bilder från boken:

Vi avslutar med en bild från numera ödefäboden Stenisäl, med undantag för någon jaktstuga. Han tittar mot Venjan och Venjanssjön med sonen förmodar jag.

Där lämnar vi boken från 1947 och går in i modernare tider, fram till maj 2021. De nyvunna kamraterna Ulla och Bengt hörde med oss om vi ville komma och hälsa på dom i Gammbodarna. En Venjansfäbod, ganska okänd, i närheten av Solbodarna som syns efter vägen mot Venjan. Vi hade cyklat där Christina och jag, men att få komma dit och titta närmare vore höjden tyckte vi. Inte nog med det, Bengt skulle visa oss en vandringstur. Inte vilken som helst, utan delen av nämnda ridväg från Vika som går från Grundsjön till Venjan. Fantastiskt tyckte vi, med guide och allt. Vi skulle ”bara” gå till Majtjärn där fikat skulle intas.

Vi ställde en bil där vid Grundsjön och började turen. En fin omväxlande tur var det. Fint vandringsväder och några bilder förstås. Vi kände historiens vingslag från stigen som blivit väl nednött och tydlig på flera håll.

Verkligen en gammal stig/väg som ni ser.

Här ytterligare några bilder från leden:

Välmärkt, från bägge hållen.

Vi närmade oss Majtjärn, en tjärn som är anpassad för människor med funktionshinder. Inplanterad röding och öring. Efter den fina turen skulle fikat sitta fint.

Allt väl, bilhämtning vid Grundsjön och avfärd den korta biten till den riktigt gamla Venjansfäboden Gammbodarna. Den låg för övrigt i Mora socken. Det blev en intressant rundvandring i fäboden. En plats med gamla små hus med viss oregelbundenhet i placeringarna. Inga ”villor” som tur är, utan fäbodstugor. För sommarvistelser och jakt ska vi inte glömma, inte fiske heller förresten. Några bilder från Gammbodarna:

Det gick en bra stig att följa runt fäboden, några hus låg rätt långt från ”centrum”. Gamla ängar, bara koskällorna saknades.

Vikaindianen Bengt på plats med upphittad butelj.

Dagen gick och nu kom nästa höjdpunkt. Ulla och Bengt skulle bjuda på röding tilllagad på muurikka. Röding från Majtjärn naturligtvis.

Delikatess på gång.

Under hela dagen hade vi fyra tvåbenta sällskap av en mysig fyrbent en. Amos är hans namn, husses lille älgjaktskompis.

Ja, en riktig höjdardag blev det. Historiska vingslag utmed ridleden, gammelfäbod, gott fika och kanonmat i stugan.

Ridleden återkommer jag till senare, jag har rekat en del i Axitrakterna/Långsisdammen. Leden har även nyttjats och märkts som vandringsled i modern tid. Skyltar finns kvar här och där.

Leden har haft olika sträckningar genom tiderna. Vore häftigt att kunna märka upp de mest spännande/okända delarna och fixa en karta. Kanske tillsammans med Venjans Intresseförening?

Tack till Gammbodarna och Ulla och Bengt den här gången.

Ulla och Bengt i Gammbodarna.

Vi tog studentvägen hem och fick en fin bild i sluttningarna ner mot Mora.

Mot Mora, Sollerö kyrka i sikte.

Författare: moraowe

Nybliven bloggare från Mora i Dalarna/Sweden. Intressen natur, foto, samhällsfrågor. Motionerande i alla former har hög prioritet, lugnare med tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: