En gammal ridväg mellan Vika och Venjan

Länge har jag från olika håll läst och hört talas om en gammal ridväg från Vika till Venjan. Leden ska vara riktigt gammal och jag återkommer med beskrivningar från olika källor. Jag har sett de sista 7 km skyltade från Studentvägen vid Grundsjön. Markeringarna har sett OK ut. Men jag har inte testat leden. Vi har även sett en del av leden nere vid Kräggån när vi knallade runt Kräggaholmsleden, Christina och jag.

Jag måste redan här tala om att det här inte är någon vetenskap, det är min sammanställning av vad jag läst, sett och rekognoscerat. Det finns säkert många sanningar om ridleden/vägen men det här kan vara intressant för ”nördar” intresserade av forna färdleder..

Intresset för leden blev allt större när jag råkade läsa Skid- och Friluftsfrämjandets årsbok 1947 där Hjalmar Leonardsson rätt ingående berättar hur han tagit sig fram på vägen. I Vika fick Hjalmar veta, troligen 1946, att skylten har stått där i minst 30 år ”Ridväg till Venjan”. Hjalmar blev nyfiken, ville testa ”vildmarken”, tog cykeln med sig och brukade den där så var möjligt. Det lär ha gått bra i början. Sämre senare.

Det var en ingående berättelse om turen han gjorde. Hjalmar besökte inte bara om fäbodar utmed leden utan passade på att besöka många ställen. I Axi blev han ett tag och blev visad till Lindans fäbod, Stenisel, Skröjsheden. Anders Bogg tog hand om honom i Axi.

Här några bilder från Axitrakten:

• 

• 

• 

• 

I artikeln nämns många platser som besöktes eller talades om vid färden utmed leden. T.ex. Hållindan, Rullbo, Torsnäset, Kvarntjärn, Kringeltjärn, Långtjärn, Långsisdammen m.m.

Om skribenten nådde Venjan förtäljer inte historien, men knappast. Cykeln om inte annat blev ett hinder. Artikeln slutar med att författaren spekulerar att det kan bli en allfarväg från Vika över Axi upp till Långsisdammen. Den skulle i alla fall gå uppåt Hjällbo åtminstone. Den hade stakats ut 2 år tidigare, kanske 1944? Om Venjansborna ville bygga emot från sin sida så skulle Moraborna bygga till Venjans rå. Vägarna blandas nog ihop lite här, Studentvägen kom i alla fall till, nära Hjällbo. Axivägen – Hållindan slutade ju nere vid ”stora” Venjansvägen.

Nog om vägteorier. Som på beställning fick vi en inbjudan av Ulla och Bengt att få besöka dem i Gammbodarna nära Venjan. Först skulle vi göra en liten vandring. Tro det eller ej, Bengt hade planerat en tur från Grundsjön ner till Majtjärn innan vi skulle äta i stugan i Gammbodarna. Ridleden/vägen skulle alltså få testas. Så spännande och en fin tur blev det. Jag var lyrisk över att få gå en så historisk led där man dragit fram hundratals år tidigare och gjort ordentliga ”avtryck” där mellan stenar och träd. Några vandringsbilder:

• 

• 

• 

• 

• 

Vi tar ytterligare några bilder från turen och avslutningen med fika vid Majtjärn och delikat röding från Majtjärn hos Ulla och Bengt.

• 

• 

• 

• 

• 

Jag nämnde att ridvägen är väldigt gammal. Jag har tittat i gamla böcker och några kartor och citerar här några skrifter samt tar några kartbilder på slutet. Det ska ju också sägas att Siljansfors bruk delvis använt vägen till och från filialen Kräggaholms bruk som ”levde” mellan 1760 och 1775. Då fraktades tackjärn till Kräggaholm för att smidas till järn. På sommaren kom tackjärnet på pråmar över Venjanssjön och lär ibland ha klövjats fram till bruket. Mestadels användes vinterföret för transporterna. Detta taget ur boken Venjan 350 år där Severin Solders skrivet om det kortlivade järnbruket.

Severin Solders skrev mycket om forna samfärdsleder och beskrev ridvägen rätt ingående. Han citerar en forskare, Friberg, som inte bara såg ”ödemarker” mellan Vika och Venjan. Där låg 18 fäbodställen år 1863 och leden skapades genom att sammankoppla olika buförsvägar/buffringsvägar, (stigar där man gick med kreaturen till och från fäbodarna från/till byn). Enligt Friberg sökte sig vägen från Vika till Åmbergs fäbodar efter att ha passerat Pungtjärnen. Vidare väster till Acksi. I våra dagar leder en körväg från Vika till Acksi påpekas av Friberg. Den gamla ridvägen torde legat nära, eller sammanfallit, med den nya vägen som byggdes. Inte helt lätt att avgöra ridledens väg mellan Acksi och Venjan. Men på en punkt är gamla kartor samstämmiga, vägen bör enligt kartorna gått över näset mellan Busjön och Grundsjön. Troligen har 1600-talets Vänjansväg gått på ungefär samma sätt som nuvarande stig från Acksi över Långsisdammen till Grundsjön och därifrån vidare västeruttill trakten norr om Maitjärn. Intill Venjan torde 1600-talsleden följt samma stråk som den sentida körvägen. Allt detta enligt forskare Friberg. Från Grundsjön har leden gått över Korsåsen som benämns med höjdsiffran 340 på generalstabskartan. Ett kors kan där ha varit uppsatt där i gamla tider. Vi lämnar det, men dagens märkta stig passerar punkt 340.

I Hylphers resedagbok från 1757 läser man att ”ingen kärr-Wäg var inrättad från Siljansfors till Kräggaholms bruk. Den s.k. stora vägen har backig och ojämn, men uppbleckad, at man ej kunde fara vilse. Fjerdingsstolpar eller i fyrkant tälde stockar woro häremellantill rättelse av Allmogen upreste. Efter 4 timmars besvärlig resa på 2 mil ifrån Axe, träffades Prästegården och Kyrkan, det omkring marken war mera slät”. Det var Hylphers beskrivning av turen från Axi till Venjan. Kräggaholms bruk var i färd med att uppföras när Hylphers var på Venjansbesök enligt boken Hylphers Dalaresa 1757.

Vi tar ytterligare en äldre kartbild från 1800 där leden syns tydligt. Först kartutgivaren:

Nästa kartbild får bli Generalstabskartan blad 102 Älvdalen, uppmätt 1915. Tyvärr kommer inte hela leden som berörs här med, men stor del av den, åtminstone den sista intressanta delen nästan från Långsisdammen. Ni ser Ryssån till höger. Leden går västerut och går mellan Grundsjön och Budsjön. Vidare in mot Maitjärn och Venjan.

Här är ytterligare en karta jag fått låna av Bengt Andersson, Vika. Den är över de vandringsleder som fixades på 70/80-talet av Venjansfolk. Här ser man leden vi pratar om här och några andra delar, återkommer om en led längre fram i texten. Kartan är inte skarp, men man ser allt var vandringslederna drar fram.

Hursomhelst, gamla kartor och gamla skrifter är bra, men ännu bättre blir det om man i terrängen försöker hitta den ”försvunna” leden mellan Grundsjön och Långsisdammen. Det blev några turer, först på Utskogsvägen från Långsisdammen. En fin Mtb-tur men inga stigfynd. Några bilder:

• 

• 

• 

• 

• 

Det blev inga napp den vägen och då gällde det att kolla från Grundsjön. Det blev några turer men till slut lyckades jag. Väldigt bristfällig märkning kvar av den gamla vandringsleden som följt ridleden. Det låg rätt nya hyggen i området och nyligen röjda ytor som försvårade det hela. Men med appen TOPO GPS gick det bra. Den visar var man gått tidigare och då gick det att ”ringa in” leden. Orientering efter Generalstabskartan i skala 1:100 000. Väldigt kul att plötsligt stå på leden, det blev så tydligt. Några bilder:

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Det är så rogivande och skönt att gå där ute i skogen tycker jag, några skulle vara rädda, men den förmågan har jag inte. Bra är väl det. Det får bli några bilder till från den gamla leden.

• 

• 

• 

• 

Så långt allt väl. Nu återstår några delar innan leden kan märkas upp på nytt. Över en ås/berg i början är det osäkert var den går, bara en kort bit, men ändå. Sen sista biten ner mot Långsisdammen återstår att studera. Kontakt ska tas med skogsbolaget som äger skogen och höra om dom har karta/koordinater över leden, eller dom är intresserade av märkning/koordinater m.m. Det torde dom vara utgår vi ifrån.

Det vore riktigt kul om leden blev väl uppmärkt från Långsisdammen till Venjan. Det kan bli ca 15 km efter en historisk samfärdsfärdled.

Det går en stig norrut från Grundsjön som även den finns med på vissa gamla kartor. Den går till Hemulsjö, 9 km. Ytterligare ett intressant projekt. Viss rekognosering har startat.

Avslutar med en bild från den kanske 600 år gamla samfärdsleden, kanske ännu äldre?