Fördjupad översiktsplan för MORA TÄTORT med utsikt mot 2030

En ny fördjupad översiktsplan för Mora tätort är på gång att antagas. Samråd har skett under våren 2017 och många synpunkter kom in. Nu är planen utställd igen mellan 7 juni och 31 augusti 2021. Se information om planen här: https://morakommun.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsplanering/pagaende-planering/fordjupad-oversiktsplan-for-mora-tatort.html

Planen finns att ladda ner på stadsbyggnadsförvaltningens webbplats.

Planförslaget finns även på biblioteket som låneexemplar. Inkomna yttranden, senast 2021-08-31, ska sammanställas och därefter ska planen antages av kommunfullmäktige.

En översiktsplan är en politisk viljeinriktning om kommunens utveckling och en vägledning i frågor som rör användningen av mark och vatten. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men den är styrande för hur allmänna intressen ska beaktas av såväl kommunens som andra myndigheter. En Centrumsutvecklingsplan antogs 2013 och fungerar som program för den fördjupade översiktsplanen.

Nu har jag tänkt mig att ge ett yttrande i form av den här bloggen. Jag ska inte fördjupa mig inom alla områden, däremot tänker jag trycka på det jag tycker är bra och viktigt i planförslaget samt ge vissa egna förslag. Det blir att ta fram en del s.k. ”käpphästar” jag har och har haft under lång tid. Om kommunen godkänner detta sätt att yttra sig på återstår att se.

Ni ska veta att planförslaget är väldigt omfattande. Det är till viss del en bra historie- och faktabok om Mora. Jag vill nämna att planen är baserad på visionen för Regionstad Mora. Regionstad Mora – för ett aktivt liv. ”Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden är i takt med tiden och erbjuder möjligheter för människor att trivas, utvecklas och framförallt leva ett aktivt liv.”

Jag har jobbat med dessa frågor på kommunen och var väldigt medskyldig till begreppet ett Aktivt Liv, då inte bra idrott/motion och liknande, utan aktivt inom alla möjliga områden. Begreppet Regionstad Mora däremot är jag inte särskilt tillfreds med. Våra grannkommuner var det inte heller när begreppet kom till. Där tycker jag man tagit ”vatten över huvudet”. Det finns bättre sätt att föra fram sin kommun som en tilltalande ort. Förresten är Mora ingen stad och har aldrig varit.

Nu till själva planförslaget. Jag bläddrar mig fram i det mustiga innehållet och stannar till där jag vill tycka till. Men jag tar mig friheten att börja med ett för mig så viktigt område Grönstruktur (sid. 88), parker, lekplatser, stråk längs stränderna, landskapsbilden, natur/leder m.m.

En av mina käpphästar ”genom tiderna” har varit kajen- och Saxnäsområdet. Här har vi en enorm förbättringspotential. Kommuner är gröna av avund på det läge delar av Mora centrum har nere vid Saxviken. Tyvärr är det någonting som gör att det inte utvecklas nämnvärt under senare år. Jag tog några bilder nyligen, som ni ser är det avsaknad av bord, soffbord, soffor m.m. för oss Morabor och besökare att njuta vid. Det finns några fasta soffor mellan ångbåtskajen bort mot båtplatserna. I övrigt tomt vid lekplatsen, i området kring Hästen, mot Saxnäs och hela Saxnäsområdet. I och för sig har delar bort mot bostadshusen sanerats nyligen, men det var lika gapande tomt tidigare.

Österut mot Wasastugan.

Västerut mot Saxnäsområdet.

I sammanhanget måste Tingshusparken nämnas som står under omvandling. Vi ser fram mot ett fint återställande runt Zornstatyn och hela parken där grönytorna blivit allt mindre till fördel för asfalt och parkeringar.

En annan käpphäst är området kring Vasastatyn som verkligen stått under omdaning. Här har förhållandena försämrats under lång tid, nu ska genomfarten dras fram här och vi får hoppas att denna plan och annat ger tillbaka något av värdigheten kring statyn. Ett par äldre bilder från Vasastatyn och Strandgatan jämfört med en ny:

I planförslaget sägs det bl.a. att Parkerna ska inbjuda till vistelse och ge en tilltalande bild av Mora, det ska finnas ett sammanhängande grönstråk längs stränderna och Mora ska ha ett gott utbud av grönområden för rekreation och lek. Allt detta tycker jag är väldigt viktigt för turistorten Mora.

Nu har jag avhandlat ett viktigt område och går åter till början av planförslaget och gör ”tillslag” på för mig viktiga och närliggande områden. Något foto kan det bli. Jag använder fetstil på för mig viktiga förslag och områden.

Kulturlandskapet

Åter till sidan 41 där Kulturlandskapet behandlas. Mora tätorts landskapsbild utgörs i grunden av äldre byar, exempelvis Morkarlby, Utmeland, Öna, Östnor och Noret m.fl. som vuxit samman och tillsammans bildat en tätort.

Byarna utgjordes av många gårdar som i sin tur bestod av olika byggnader med olika funktioner. Genom byn slingrades den trånga bygatan. Orten Mora är vackert belägen intill Siljans strand och omgiven av jordbruksmark som avlöses av skogsmark och blånande berg. Läget är en stor tillgång och den tilltalande landskapsbilden ska tas tillvara.

Här några områden som särskilt understryks av mig:

  • Viktiga utblickar ska värnas, t.ex från Noret ner mot Saxviken och kyrktornet.
  • Infarterna ska ha en tilltalande utformning, det första man möts av är viktigt. Både på lite avstånd och närmare Mora. Jag skulle sett det väldigt tilltalande med en fin park i entrén på Vasagatan vid Strandenområdet. Några hus gärna längre in mot älven. Sikten mot Kyrkan skulle tidigt uppnås. Mer tilltalande än ett antal husväggar, kanske t.o.m. baksidor av husen. Likaså från Malungshållet är det viktigt med tilltalande vyer. Saxviken och kyrktornet.
  • Kopplingen mellan tätorten och vattnet behöver stärkas. Det ska vara enkelt att ta sig från centrum ner till Siljan. Därför behövs bättre och naturliga kopplingar ner mot Kajenområdet. Varför inte en bro över Strandgatan ner mot vattnet, från Köpmannagatan.
  • Eftersom planen lyfter fram dessa frågor som viktiga så är det beklagligt i högsta grad att Trafikverket utan bygglov uppfört höga gröna staket utmed järnvägen, ibland i fyrdubbla ”led”. De ligger väldigt illa till för trafiken som ibland är lägre än staketen. Detta måste ses över, då skyddet inte står i relation till faran, tycker jag. Lägre staket, annan färg, ta bort vissa delar. I dagens läge t.ex. röjs det inte innanför staketet och höga buskar, utöver staketet, skymmer den utsikt man värnar om i planförslaget.

Här en bild från planförslaget som visar de viktiga siktområdena vid Saxviken.

Viktiga siktområden mot vattnet
Ny bild från Saxviken in mot kajenområdet. Foto: Owe Hållmarker

Jag fortsätter med Naturen och vattnet, sid. 46 där jag har en del saker att understryka i förslaget.

Saxviken. I Saxviken finns ett antal låglänta öar. 1988 började kommunen köpa in marken där för att bilda ett naturreservat. På sikt kan de utvecklas för friluftslivet. Det finns sedan 2008 en vandringsled därute på ca 3 km. Nyligen nymärkt och nyröjd. Stor potential för framtiden. I planen föreslås utnyttjande av öarna som friluftsområde med promenadstråk.

Hemulån Utmed Hemulån in mot centrala Mora går många leder, framförallt Vasaloppsleden med cykel, vandring, löpning och skidor. Som besökare som tar en tur utmed ån blir man besviken på skötseln av området. Det är så igenväxt att ån knappt syns. Även om Vasaloppsarenan är naturreservat borde det gå att hålla mer rent och få en kanonmiljö utmed ån. Viktigt för Morabor som för besökare. Jag jobbar med friluftsportalen Mora Outdoor och många påpekar brister utmed Hemulån. Några bilder, även om det är naturreservat måste man väl kunna ”hålla rent” och skapa tydliga ”gluggar” ner mot ån..

Kulturmiljöer, sidan 56

Mora har en bebyggelse med höga kulturhistoriska värden som ger en känsla av sammanhang och historisk anknytning och de är ofta de mest attraktiva boendemiljöerna.

Rapporten Kulturmiljöer i Mora kommun behöver uppdateras så fort som möjligt. Det är på gång men bör skyndas på. En ny rapport är viktig då dagens är sedan 1991 och har utelämnat stora delar av Mora tätort m.m. Rapporten är framtagen av Mora kommun och Dalarnas Museum. Den kulturhistoriska bebyggelsen ska identifieras och värderas och ge en tydlig beskrivning av dessa värden utgörs av. Rapporten ska utgår från en inventering med tillhörande ställningstagande till byggnaderna. Det är inte viktigt bara hur det ser ut det som byggs, minst lika viktigt kan ibland vara vad man river och tar bort för all framtid. Se nedan.

Rapporten från 1991

Timmerhuskulturen i Siljansbygden är unik och måste värnas. Dettas gäller naturligtvis inte bara inom tätorten utan i synnerhet i byar och fäbodar.

Härbre i Oxbergsfäbodarna Sjurby från 1594

Vissa byggnader, bebyggelseområden och platser är särskilt värdefulla ut kulturhistorisk synpunkt och måste värnas enlig planförslaget. I planen presenteras de områden som ses särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen 8 kap 13 §. Dessa områden får inte förvanskas. Detaljplaneer behöver ses över med särskilt med avseende på kulturmiljövärden.

Bebyggelse och arkitektur, sidan 66-67

Mora är präglat av bebyggelse från många tidsepoker, allt från medeltid och framåt. När Mora fortsätter utvecklas behöver nya byggnader och anläggningar anpassas till landskapsbilden och småstadskaraktären. Det är sedan naturligtvis minst lika viktigt att kulturhistoriskt viktiga byggnader inte rivs. De tillför så mycket i ett modernt samhälle. Det måste finnas ”årsringar” i form av byggnader som påminner om vår historia. Det ger en levande och trivsam ort för Moraborna och besökarna. På senare år har det funnits tendenser till att riva kulturhistoriskt viktiga byggnader och det ”mumlas” fortfarande om dylika rivningar.

Bymiljöerna behöver stärkas

Bymiljöerna som finns kvar tätorten är väldigt viktiga för Moras identitet och varumärke. Bygator av gammal karaktär måste skyddas från ”fel” byggnationer i dess närhet. Ny- och ombyggnationer måste passa in i befintlig miljö, väldigt viktigt för Mora som sagt. Mora behöver en övergripande strategi för arkitektfrågor, saknas idag. En arkitekturpolicy bör tas fram enligt planförslaget.

Träbyggnadsstrategin antagen 2011 behöver uppdateras för att bli mer genomförandeinriktad som det sägs i planförslaget.

Bostäder, sidan 73.

SCB:s befolkningsprognos säger att vi 2035 blir 20 955 personer i kommunen år 2035. Vid årskiftet 2019/2020 var vi 20 470 personer. Kommunen planerar för 22 000 invånare år 2030. Man ska möte en tänkt befolkningsökning med attraktiva bostäder i olika former. Hur det än blir med antalet invånare så blir medelåldern allt högre och allt färre i arbetsför ålder. Det betyder att behov av arbetskraft ökar.

Planförslaget nämner många riktlinjer för boendet och jag vill understryka vissa:

  • Nybyggnation i attraktiva lägen, t.ex. Tingsnäs och Noret Norra. Arbetet med att frigöra Tingsnäsområdet för bostäder måste prioriteras.
  • Ta hänsyn till trafiksituationen och skolors/förskolors läge vid planering av bostäder.
  • Förtäta centrum genom att bygga till/på befintliga hus och nya ”punkthus”. Gärna för äldre med närhet till affärer, parker m.m.

Skola/förskola, sidan 80.

Här tillstyrks planförslaget där man pratar om att skolor/förskolor ska lokaliseras tillräckligt nära fria ytor i direkt anslutning till byggnaderna och de kan med fördel placeras nära parker och naturmark som kan komplettera med kvaliteter som inte ryms inom den egna gården. Lokaliseringen bör möjliggöra för barnen att i görligaste mån själva kunna ta sig till skolan/förskolan. Det måste vara enkelt att gå och cykla mellan hem och skola.

Tillgänglighet och trygghet på offentliga platser, sidan 82.

Ett brett område som rymmer många spörsmål. Programförslaget ger bra riktlinjer att gå efter. Några punkter jag vill hålla fram:

  • De offentliga platserna är så viktiga för ortens liv och trivsamhet väl använda platser bör inte privatiseras.
  • Skyltfrågan har varit aktuell under lång tid men har under senare år förbättrats åtskilligt. Jag tänker då i första hand på skyltningen för besökaren. Skyltprogrammet i övrigt bör ses över. Gågatan t.ex.
  • När vi är inne på frågan om skyltar och information tycker jag Mora skulle livas upp om man på vissa platser satte upp skyltar med foton från äldre tider. Ganska vanligt i många städer. Vi har så många gamla foton som skulle göra sig bra i stadsbilden. Ortens förvandling och historia intresserar många och alltfler känns det som.
  • Vi bör vara mer på alerten och göra mer delar av tätorten mer attraktiv och tillgänglig på vintern. Vi har många vinterbesökare och vi har extremt bra förutsättningar med Saxviken så nära inom räckhåll. Skridskoåkningen på Saxvikens is har växt väldigt från att en gång inte ens var aktuell, för farligt. Det kan kompletteras med mycket mer där nere vid Kajenområdet. Östersund är ett väldigt bra exempel på vinteraktiviteter, där vid Storsjön.
Bild från vinterparken i Östersund.
  • Tätortsnära parker, grönområden och naturmark kommer vi till i nästa avsnitt, väldigt viktigt. Jag började ju med det, men kan nog komplettera lite.

Grönstruktur, sidan 88.

Jag inledde med skrivning om vikten av tilltalande och tillgängliga parker och grönområden. Här en summering av riktlinjerna i punktform som jag tycker är så väldigt viktiga för en ort. Vi kan inte bara titta på gågatan och känna oss nöjde med att den rustats upp. En ort är mer än handel och restauranger och caféer.

  • Parker med användarna i fokus.
  • Vackra välskötta parker i tätorten bidrar metall att förmedla en bild av Mora till invånarna och besökarna.
  • Komplettera befintligt grönstråk runt Saxviken vid Broåkern och i Utmeland. Gärna ett stråk ut på Saxviksöarna. Koppla ihop och tydliggör den s.k. brorundan ännu bättre och tydligare med centrum. Broarna runt innebär en tur via stigar och grusvägar via Selja/Seljabron/Östnor/Öna/badstubacksbron.
  • Gör en genomarbetad grönstrukturplan för tätorten. Hur den ska se ut nu och hur den ska utvecklas på sikt.

Friluftsliv, sidan 96.

Man tänker kanske inte på tätorten när man pratar friluftsliv. Men friluftslivet kan utvecklas även här och kopplas samman med platser utanför själva tätorten. Information och naturguider kan stötta initiativ inom detta område. För övrigt anser jag att friluftslivet totalt i Mora har en undanskymd roll i kommunen. ”Men vi har ju Vasaloppet” säger många och blandar ihop friluftsliv med tävlingsidrotter, lag eller individuella. Visst kan Vasaloppsarenan utnyttjas bra för friluftslivet då den leder in i centrum via Prästholmen. Men som sagt, det mer omfattande friluftslivet i Mora lyfts sällan fram eller utvecklas. Vandring, cykling, båtsport m.m. Vi ska komma ihåg att för 15-20 år sedan var många tveksamma när man nämnde cykling (t.ex. MTB) och vandring som kommande ”rörelser”. Den tveksamheten finns inte numera. Infrastrukturen och informationen inom friluftsområdet håller inte måttet i Mora enligt mig. Vi bör lyfta oss här nu när det är riktig medvind för friluftslivet.

Biltrafik och vägar, sidan 110.

Ett högst aktuellt område. Genomfart Mora pågår med diverse problem och frågeställningar. Arbetet tas upp i höst igen med ny entreprenör.

Det finns ett reservat för förbifart Mora som i planförslaget föreslås kvarstå i den översiktliga planeringen. Personligen tror och hoppas jag på att det inte blir verklighet. Med all den miljöförstöring det skulle innebära och med de kostnaderna så tycker jag vi ska sluta fundera på denna lösning. Jag är inte säker på att så många har fördjupat sig i följderna av en förbifart. Trafik i anslutning till bostadsområdet Hindriksheden, alldeles ”bakom” området. Vidare genom/intill det nya Norets Handelsområde. Passage över väg 45 genom det nya bostadsområdet Måmyren och intill nya äldreboendet. Stor störande bro vid älvens bostäder och över till Sandängarana. Över Sandängarna ungefär mitt på halvön, sedan ytterligare en bro till över till Kråkberg och anslutning bland bostäder mot väg 70. En fantastisk pärla för framtidens friluftsliv m.m. blir saboterad. En så stor nästan orörd plats omgiven av vatten nära centrum. Kommuner skulle betala vad som helst för den pärlan. Även båtlivet skulle ta stryk, även om det kanske kan ses som en bagatell av en del i sammanhanget. (se avsnittet Tuvan och Sandängarna).

Om nu den nybyggda genomfarten får bra effekt på trafikflödet anser jag inte man ska sabotera så mycken natur och medel för att ta bort en mindre del av trafiken mot/till Noret. Majoriteten av trafiken står vi Morabor själva för från centralare delar.

Gestaltningen av den nya genomfartsleden är viktig men förmodligen klar, eller är det så att förseningen gör att man kan se över utformningen. Gå till en lite mer småskalig genomfart från en som verkar vara planerad för större stad. Kan hela Strandgatan få en lite mer ”kulturanpassad” sträckning, mer hänsyn till känsliga områden?

Kulturhistoriskt viktiga vägar ska behållas. Helheten kring och kulturvärdet på byvägar måste värnas.

Besöksnäring, sidan 135

Besöksnäringen, ett av Moras starkaste varumärken behandlas på sid. 135-139.

Några fäbodbilder för att komma stämning:

När vi pratar besöksnäring har jag nära till att lyfta fram våra omgivningar och natur. Vi lämnar tätorten för en liten stund. Våra många fäbodar, ca 200 i hela kommunen, väcker alltmer intresse från besökarna. Dessa gärna i kombination med outdooraktiviteter har framtiden för sig. Vissa aktiviteter ska naturligtvis kopplas mot anläggningar men jag tror mycket på att folks sökande efter enslighet och vildmark är i ökande. Det finns besökare för alla intressen men vi har som sagt stor potential även för de anläggningslösa aktiviteterna. Utveckla portalen för friluftslivet (Mora Outdoor) och gör det i kombination med infrastrukturen, spår, leder, anläggningar m.m. Lyft fram naturen, naturreservaten och liknande.

Glöm inte att stödja alla privatpersoner och ideella föreningar som på många olika sätt drar ett tungt lass inom inom området friluftsliv/outdoor.

Våra traditionella besöksmål, oftast i tätorten, står sig naturligtvis mycket bra även framöver, Zornmuséet, Zorngården, Vasaloppsmålet och liknande.

Handel, sidan 139

  • Centrum är den viktigaste mötesplatsen och handelsplatsen. Här ska olika verksamheter finnas, kultur, caféer, restauranger och olika typer av service.
  • Skrymmande handel läggs i utkanterna av tätorten.
  • En väldigt viktig sak tycker jag, av många orsaker, är att Tuvan/Önaområdet ska ha en stor livsmedelshandel. Boende på den sidan om älven får närma till den servicen och trafiken över Noretbron kan reduceras rejält. Jag räknade lite på hur många som bor på den sidan älven när det var COOP-diskusioner på Saxnäs. Jag tror jag kom till 5-6000 personer minst. Besökare och genomfartstrafik oräknad.

Samarbete över kommungränserna, sidan 181.

Av tradition har vi och har haft ett bra samarbete med våra grannkommuner. Siljan/Orsasjön har kopplat ihop oss. Älvdalen har hängt med med genom Österdalälven. Som sagt, inom otaliga områden samarbetar vi. Det gäller kommunala verksamheter, idrott, näringsliv, kultur m.m.

Det är ett område jag vill lyfta fram där jag tycker vi har stor potential, det är Siljansleden. Jag lämnar därmed planförslaget lite igen, men måste då jag ser frågan mycket viktig framöver. Varje kommun, Leksand, Rättvik, Orsa och Mora, sköter idag sin del av leden. Kommunerna har olika förutsättningar att sköta detta p.g.a. budget, personal, marknadsföring, intresse, m.m. På det viset blir det ingen helhet i jobbet med leden. Det haltar helt enkelt. Jag tycker man ska utreda en gemensam organisation som håller i Siljansleden, både vandring och cykel. Kommunerna får bidraga med medel efter t.ex. antal mil i resp. kommun. Organisationen kan sedan knyta till sig föreningar/organisationer av olika slag som tar på sig delar av skötseln, längd efter möjligheter. Sedan måste måste leden kommuniceras betydligt bättre än idag. Förslag ska ges på kortare eller längre turer utmed leden. Hjälp med transporter och mat m.m. Många små entreprenörer kan haka på. Hur det än är så sitter vi på en riktigt fin led med vild natur, mystik, historia, utsikter, fäbodar, vatten, höjder m.m. Det måste vi utnyttja. Besök utmed Sörmlandsleden m.fl ställen har övertygat mig att inom vandring kan vi klart konkurrera. Dom har sitt i övriga Sverige, men vi har vårt och det kommer att räcka riktigt långt vill jag tro.

Siljansleden, Fyriberg

Planförslaget är som sagt gediget genomarbetat och bra. Information i massor och många bra förslag och riktlinjer som jag önskar vi kan ha med oss de närmaste åren. En plan som efter antagandet verkligen ska användas och plockas fram, inte glömmas bort.

Mora tätorts olika områden har behandlats mer i detalj och där finns många bra förslag att hålla sig till. Se den översiktliga kartan på sidan 192/193. Jag kommenterar några förslag här som känns bra. En del kompletteringar och några egna förslag.

Centrum

  • Alla parker förslås uppgraderas och utvecklas. Mycket bra.
  • Bostäder vid gamla busstation. Minska rondellutformningen eller gör trafikomläggning för att frigöra mark tycker jag.
  • Ett parkeringshus på lämplig plats vore bra. Undersök även möjligheter till infartsparkeringar.

Tingsnäs

  • Bostäder bör byggas enligt gamla planer norr om Tingsnäsvägen. Söder därom bad, båthamn, bryggor, lekplats, odlingar och liknande.
  • Värna tallarna på udden och utveckla parkmiljön där.

Broåkern

  • Elevbostäder bör byggas här.
  • Utveckla grönstråket längs älvstranden så att Broåkern förbinds med resten av strandområdena i centrum.

Hemus

  • Moras största tätortsnära friluftsområde ska hålla högsta klass på spår och leder och i omgivningarna. Mycket har ändrats på senare tid med avverkningar, ny skidskyttearena m.m. och det återstår mycket jobb för att varsamt få till en mer parkliknande trivsam friluftsanläggning. Men skötsel av leder och spår är naturligtvis prio ett. Tillgängligheten kan öka för fler personer. Se till att det inom området är en väl fungerande skyltning av spår och leder m.m. Som tidigare sagts, se till att Hemulån blir synlig på vissa delar in mot och ut från Mora.

Noret

  • Värna befintliga bymiljöer.
  • I Noret, området kring Gästgiveriet och Brostugan låg Moras Centrum en gång. Gästgiveriet är ju kvar och riktigt värdefullt för Moras historia. Brostugan är kvar men i dåligt skick. Flottbron gick in där och gästgiveriet, tillika tingsplats en gång var en viktig plats för Mora och värdefull bebyggelsen är markerad på kartan på sidan 219. Väldigt viktigt att denna historiska plats inklusive byggnader hanteras ytterst varsamt. Nybyggnationer där vid älven torde vara uteslutet. Här borde informationsskyltar sättas upp för att visa vad som hänt där genom åren. Platsen bör lyftas fram och visas upp. Alla stora resanden och historieskrivare berör gästgiveriet och flottbron i sina reseskildringar. Vi kan nämna några: Carl von Linné, Hylphers, Tidström, C A Gottlieb, Arosenius, Schröder m.fl.

Noret Norra

  • Stor bebyggelseutveckling har börjat och mycket mer väntar. Bygg smart och vackert. Norra delen mot Vattnäs extra ”känslig”.
  • Tänk till ordentligt innan en ev. förbifart ska ”sabotera” området.

Morkarlby

  • Ny bebyggelse inom traditionell bymiljö i detta område ska stärka karaktär med traditionella gårdsbildningar.
  • Utformning av nybyggnation måste i känsliga områden anpassas.
  • Värna grönstråken och grönområden, framförallt Guttormsenparken.
  • Majstångsplatsen ska visas hänsyn och vårdas.

Utmeland

  • Även här, var varsam om bymiljön. Nya byggnader måste prövas ur många aspekter.
  • Riv ej byggnader med kulturvärden. En självklarhet som gäller hela kommunen.
  • Bilda naturreservat på Saxviksöarna. Utveckla gångstråken där och tillgängligheten.
  • Funäsudden kan bli ett fint naturreservat.
  • Majstångsplatsen ska visas hänsyn och vårdas.

Tuvan och Sandängarna

  • När jag ser översiktskartan över Sandängarna omringat av vatten med golfbanan och skjutbanan så ser jag ett framtida rekreationsområde, med leder, stigar, bad, caféer, boule, små odlingar, båtsport, cykelstråk, m.m. Jag ser ingen stor trafikled med allt vad det innebär rakt över halvön. Förödande vore det för våra efterkommande sabotera detta område med biltrafik.
  • Skjutbanans placering har setts felaktig under ca 50 år och lösningar har varit på gång att flytta den. Krafttag måste till för en ändring. Bostäder kanske kan tänkas, men inte långt in i området, möjligen utmed älven som i förslaget.

Vinäs, Öna, Östnor, Kråkberg m.fl

Utöver specifika riktlinjer för områdena som presenteras i planförslaget finns punkter i förslaget som gäller generellt i alla bymiljöer eller annan känslig bebyggelse. Främst för att värna värdefull bebyggelse och kulturmiljöer:

  • Ny bebyggelse inom traditionell bymiljö ska stärka bebyggelsens karaktär med traditionella gårdsbildningar.
  • Nya byggnationer ska ordentligt prövas så att de passar in i miljön.
  • Befintlig bebyggelse med kulturvärden är olämplig att riva.
  • Även vid underhåll ska byggnader varsamhet iakttagas med val av byggnadsteknik, material, färger m.m.
  • Längs gata markerad som kulturhistoriskt värdefull ska bebyggelsen bilda ett tydligt och smalt gaturum.
  • Asfaltsbeläggningar bör undvikas samt nyanläggning, borttagande, samt uträtning och breddning bör undvikas.
  • Häckar, vårdträd, och karaktäristiska träd i gaturummet bör visas hänsyn.

Det var en liten betraktelse av Förslaget till fördjupad översiktsplan för Mora tätort med utsikt mot 2030. Alla områden har naturligtvis inte behandlats här, enbart de som ligger mig nära. Jag har skrivit med fetstil där jag särskilt vill be om uppmärksamhet. Friluftsliv, besöksnäring, parker, kulturmiljöer och -byggnader, grönområden, ett vackert Mora m.m. Jag var med och jobbade med Centrumplanen för Mora och mitt motto vid konferensdagarna var ”Mora – en plats med stil”. Den inställningen kvarstår och har förstärkts.

Jag vill avsluta yttrandet/bloggen med att berömma det arbete som lagts ner av stadsbyggnadsförvaltningen m.fl. på det här planförslaget. Verkligen genomarbetat, fullödig information och bra förslag i det stora liksom i många ”detaljer”.

Jag önskar många tar sig en titt på förslaget, kanske just det som ligger er närmast både i rum och hjärta och kommer med synpunkter innan det är ”för sent”.

Mora 2021-08-16

Owe Hållmarker

Författare: moraowe

Nybliven bloggare från Mora i Dalarna/Sweden. Intressen natur, foto, samhällsfrågor. Motionerande i alla former har hög prioritet, lugnare med tiden.

En tanke på “Fördjupad översiktsplan för MORA TÄTORT med utsikt mot 2030”

  1. Det verkar som politikerna greppar över för mycket på en gång. Om de tex hade underhållit och successivt underhållit kajenområdet så hade det inte sett ut som nu. Hela Mora är en stor grushög med ogräs på.
    Jag tror att det behövs en tioårsplan med möjlighet att göra ändringar av.
    Blir det några pengar över till byarna, skolorna, åldringsvården?
    Tack för att du gör ett jätte jobb 🙏🤗/Gun

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.