Det kändes att det var dags för en skidtur uppe på Rännkölen i Älvdalen. Jag kollade in Skidspår.se och där rapporterades att Inge Mörk spårat däruppe dagen före och att snödjupet var en meter. Jag förmodade att det även var snö i träden, det blir liksom bättre bilder då. Vi packade och drog iväg. Det sedvanliga besöket/promenaden i Ribbåsen sparade vid till hemfärden.
Vi bestämde oss för 10 km-spåret. Det ska inte vara några problem att njuta igenom. Snödjupet var på topp och vädret än bättre. Snö i träden och allt frid och fröjd. Christina tyckte det var lite trögt före, kan nog stämma i den nya snön. Men vad gjorde det.
Så härligt med den här s.k. gammaldags skidåkningen. Viss skillnad mot att stå i Vasaloppsspåret och staka för hela slanten.
Jag tog en extra sväng utmed vägspåret från stugan för att kolla läget. Fint även där. Hårda fasta spår.
Det blev som vanligt en fin tur däruppe på Rännkölen och vi var jättenöjda när vi körde ner mot Ribbåsen för ett besök.
Vi ”rullade” ner från de 621 m.ö.h. till Ribbåsens fäbodar. Parkerade nere vid dammen och tog en promenad utmed ”huvudgatan”.
Det var tyst och njutbart däruppe i fäbodarna. Någon person såg vi i några stugor. Två hundar mötte upp och hälsade. Vi gick sakta och njöt av vädret och omgivningen.
Dagen var till ända här uppe i njutningarnas land. Vi ”rullade” än längre ner, till Älvdalen. Lite handling på Olssons sen åter till Mora.
Stort tack för den här gången.
MoraOwe 