Cykeltur på banvallen mellan Rättvik – Falun (Grycksbo)

Länge har jag sett att det går att cykla på den gamla banvallen mellan Rättvik och Grycksbo och sedan grusväg in mot Falun. Järnvägen ligger kvar på den delen. Vädret såg bra ut och det fick bli ett nationaldagsfirande gott som något för Christina och mig.

Först en kort historik om järnvägsbanan. På initiativ av bland andra landshövdingen i Kopparbergs län, Curry Treffenberg, gjordes en undersökning 1885 av förutsättningar och kostnader för en järnvägslinje från Falun till Rättvik. Undersökningen genomfördes av ingenjör Johan Danielsson. Den totala kostnaden för anläggandet av järnvägslinjen bedömdes bli 1,7 Mkr och trafiken beräknades ge ett årligt överskott av 60 000 kr. Bland de tänkta finansiärerna fanns Gävle stad och Gävle-Dala järnväg (GDJ). Stora Kopparbergs Bergslags AB inbjöds också som finansiär men bolaget krävde att banan skulle gå vidare till Mora. Byggnadsarbetet av bandelen Falun-Rättvik börjades 1887 och leddes av byggmästaren Carl Jehander . Kungliga järnvägsstyrelsen beslutade i november 1964 lägga ner det mesta av trafiken på bandelen Falun-Rättvik. Mellan Grycksbo och Rättvik revs spåren upp 1966-1967.

Hursomhelst, cykla skulle vi. Parkerade bilden nära Utanåker i Rättvik där banvallen blir tydlig, i princip en smal grusväg. Lite motvind fick vi stå ut med då vi åkte mot solen hela tiden.

Startsträcken. Lite svagt uppför ett bra tag, men knappt kännbart.

Första tydliga järvvägsanknytningen blev när vi kom till Västgärde station.

En omdanad Västgärde station.

Vi fortsatte på de långa raksträckorna där i början. Nästa ministopp för en bild blev vid Salutjärnen och dess badplats. Strax före passerade vi Siljansleden, mellan Leksand och Rättvik.

Vi trampade på utmed sjön Brossen, passerade Brossfors och stannade till vid Slättbergs station som varit i bättre skick.

Vi passerade vackra Hyttsjön och Hyttkvarn. Man imponerades av allt arbete som lagts ner på slutet av 1800-talet på att bygga järnvägen. Rejäla banvallar bitvis och sprängningar för att ”komma ner” på annat håll. Det måste tagit tid med man, häst och vagn.

Vi närmade oss Sågmyra och dess ylleindustri. Först kunde vi tagit oss ett dopp vid Sågens badplats. Vi avstod denna dag.

Sågens badplats vid Årbosjön.

Nästa anhalt Sågmyra station. Vi såg inte till Calle Halvarsson men misstänkte att vi såg hans hem med tanke på bilarna utanför.

Sågmyra station

Vidare in i industrihistorien, yllefabrikernas land. Jättebyggnader, med som mest 800 anställda. Snacka om att bygga upp en ort utifrån en så dominerande verksamhet. Cykelvägen gick utmed Ylleleden ett tag. En vandringsrunda med skyltar påvisande historien.

Tidstrands yllefabrik, rätt stora byggnader.

Fina områden väntade bort mot Lustebo och Grycksbo. Lummig fin natur. Vackert utmed Tansen.

Vi hade sett en badplats på kartan vid Tansen. Inte för att vi skulle bada, men hög tid för fikapaus.

Vi fann den efterlängtade rastplatsen, en badplats skött av Falu kommun. Det badades, främst av yngre.

Badplats i Tansen strax för Grycksbo.

Grycksbo närmade sig, lite vägarbeten och lite svårnavigerad men vi tog oss fram. Vi har TOPO GPS-appen och den är ovärderlig sådana här gånger.

Nu var det slut på den historiska järnvägsbanken men vi avsåg följa föreslagen grusväg väster om Grycken och in i Falun vid Björklunden, Lövhyddan och mot centrum. Vi stannade till vid Varpan och konstaterade att en buss mot Rättvik gick för en kvart sedan från Brandstationen. Det gjorde inget. Det fick bli en fin sightseeing i Falun i det vackra vädret. Om vi skulle göra om turen så tror jag allt vi skulle tagit den”nya” cykelvägen från Grycksbo in mot Falun och sedan svängen via Bergsgården till centrum. Det var kuperad grusväg där vi åkte och rätt stening. Inte så mycket att se. Inget fel på sträckan, bilfritt, skog m.m. men lite mer ”livat” på vägen jag föreslog.

Nationaldagsfirande vid Grycksbo hembygdsgård.

Ekar efter Grycksbos centrala delar.

En avkopplande stund i Falun med glass och bort till resecentrum för att passa bussen. Bra att vara i tid och få tid att lasta in cyklarna. Det var ok enligt löfte, om plats fanns. Det gjorde det. Bussturen var bekväm och vi hoppade av i Söderås och rullade ner till bilen vid Utanåker. Vilka vyer på den vägen. Även om jag tycker det på många ställen är fint i Mora så överglänser Rättvik oss tack vara alla dessa slänter ner mot Siljan. Inte sönderbyggt heller tycker jag. Dessa områden lär man vara rädd om och inte släppa till för ”olämpliga” byggnationer.

Den fina cykelturen Rättvik – Falun.

Vi avslutar med några bonusbilder från Söderås ner till Utanåker.

Tack för att ni följe med. Jag har planer på att kontakta Visit Dalarna och Rättviks och Falu kommuner i frågan. En enkel märkning av leden vore bra och enkel. I kombination med en bra karta. Riktigt fin tur för oss lokala och besökarna.

Vi hörs!

Författare: moraowe

Nybliven bloggare från Mora i Dalarna/Sweden. Intressen natur, foto, samhällsfrågor. Motionerande i alla former har hög prioritet, lugnare med tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: