Koppångens naturreservat i Orsa drar alltid på vårvintern för oss uteälskare. Det ligger ca 5 mil från Mora utmed E45:an mot Sveg. Oftast åker folk upp när skaren håller, åtminstone på förmiddagarna. Ofta i slutet av mars och april. Ibland en bit in i maj. Själv har jag åkt där den 16 maj. Men det går alldeles utmärkt att åka upp tidigare och följa de välmärkta lederna. Ibland är det spår, eller så är de sladdade med skoter. Det blir ofta spår då många rör sig i området. Hundspannen kör runt och då kan spåren tillfälligt bli sämre. Vi samsas, hundar och människor.
Vi, Christina och jag, åkte upp den 14 mars nu 2018, väderprognoserna såg fina ut, svag vid , sol och några minusgrader. Vi startade vid P-platsen och tog vänster direkt upp mot slogboden vid Tunturiberget.
Där uppe vid slogboden brukar det bli en fika, 3 km upp. Idag ville vi längre innan fikat kom fram. Det blev en paus och njutning i solen.
Så här mycket snö är vi inte vana med, 100 – 150 cm överlag. Desto vackrare blir det. Vi åkte vidare mot Blomtäkt, en gammal fäbod. Men först gjorde vi en sväng på Kristinaleden. Svagt utför i ca 1,5 km och sen tillbaka 1,5 km upp på huvudleden mot Blomtäkt. En ny upplevelse. Det fanns även backar. Jag filmade Kristina när hon föll. Kan hittas på Youtube, Koppången, Christina på Kristinaleden. Jag fixar inte att få in den här.
Näst stopp Blomtäkt. Fäbod där man kan gå in i en fin raststuga och göra upp eld om man så vill. Det går även bra att ligga över där. Här stöter man ofta på andra turåkare.
Det går bra att låna en bänk och duka upp fikat. Här sitter man länge och njuter en sådan här dag. För säkerhets skull har man skottat taket (Orsa kommun). Men fönstret är ”öppnat”.
Det finns som sagt hundspann som följer lederna och de utgår från Hundstugan nere vid E45:an. Man har tur när man får se något spann komma. Snabbt fram med kameran om man är lite på alerten. Malin Sundin passerar ofta när man är däruppe. Ett spann med nöjda passagerare och fina draghundar. Kameran kom fram.
Spåret som vi brukar ta går vidare och ett mål är då Flickeråsen med några hus. Även det ett fint fikaställe. Det finns ledkartor utmed lederna och märkningen är väldigt bra. Vi klämde in Flickeråsen när vi ändå var igång.
Det är många fina bilder man får framför sig på en sådan här skidtur i lugn fart. Det blev 18 km för oss, men i lugn fin takt med pauser är det ingen match. Vi var ute mer än 4 timmar. Som sagt, många fina bilder blir det.
Ni kanske blir sugna på en tur upp till Koppången. Information finns på Orsas hemsida, förstasidan. Där ser man förhållandena och när det senast spårades eller sladdades. Vi kan bara önska er lycka till på en färd däruppe. En vacker vårdag och ni kommer inte att ångra er.
Owe och Christina.
MoraOwe 