Det talas mycket om hållbarhet numera. Mora kommun har 2018 antagit ”Strategi Hållbara Mora”. Ett gediget dokument med många goda föresatser inom många viktiga områden.
Grunden att stå på för en liten ort som Mora är dess invånare, företag, föreningar m.m. Där finns kärnan till en bra utveckling. Om inte dessa känner sig positiva och nöjda med det som händer blir grunden bräcklig. Jag tycker det är kärnan till en långsiktig framgång. Bra känsla och god tillit kanske framförallt till de folkvalda är oerhört viktig.
I förordet till ”Strategi Hållbara Mora” läser vi bland annat:
”För att man ska känna delaktighet är det viktigt att det finns möjlighet att vara med och forma det samhälle man lever i. Det behövs olika former av dialog och kommunikation så att fler kan vara med och både ta del av vad om sker och även ha möjlighet att påverka.”
I målbilden för strategin läser vi bl.a. : ”Jämfört med tidigare, då vi bedrev ett arbete för medborgarna bedriver vi numera ett främjande arbete tillsammans med medborgarna, näringslivet och föreningslivet”
Riktig fina tankar och föresatser som även naturligtvis måste levas upp till. Vi har två ”ärenden” i dagsläget som engagerar Moraborna mycket starkt. Den första frågan är rivning av den 100-åriga kulturbyggnaden ”Lejonvillan”. Platsen där den står bland andra äldre byggnader och kommunhusen ska efter rivning asfalteras och förses med laddstolpar. Det andra ärendet som engagerar än fler är flytt av Moras folkbibliotek från centrum till det s.k. Strandenområdet. Protesterna gäller bl.a. avståndet och därmed tillgängligheten och den medföljande utarmningen av Moras centrumkärna.
Här har vi alltså två tydliga exempel på där många känner brist på demokratisk hållbarhet. Ansvariga verkar ha bestämt sig tidigt och alternativa lösningar diskuteras knappt. Många känner sig överkörda från start till mål.
De ansvariga ställs nu på prov i sina hållbarhetsambitioner, kan man bromsa och göra nya avvägningar, ta upp nya diskussioner? Många poäng och mycket förtroende finns att vinna. Det ställs mot ett rejält tapp i förtroendet och vad det nu innebär på sikt för ansvariga och Mora som ort.
MoraOwe 
Så sant Owe!
GillaGilla
Tyvärr så lever företrädare för hållbart mora i sin egen lilla bubbla .Är det ingen som kan picka hål i den .Eller sitter de styrande i knä på varandra?Blir den som höjer rösten utfryst ur gemenskapen.Bevara och renovera befintliga skolor ,KD gick till val på detta i senaste valet VI sverigedemokrater är på samma linje .Är det inga flera som vill hoppa på detta tåg ,för en bättre skolmiljö .Än en skola mitt i vägkorsning för pulsåder genom sverige med tung trafik farligt gods ,buller dålig miljö (avgaser).Stå upp för ett hållbart Mora .Och visa lite ryggrad för Moraborna som har röstat fram er för ATT företräda MORABORNA.Och inte privata intressen.SD Mora är emot denna cirkus .Ingemar Björn SD
GillaGilla
Det verkar vara svårt för alltför många folkvalda att förstå att demokrati betyder folkstyre. De folkvalda ska verka utifrån vad folket önskar men tyvärr är det lätt att urholka vad demokrati innebär.
Under de senaste 50 åren har jag vistats rätt mycket i Southampton, den viktiga brittiska hamnstaden som blev utsatt för kraftig bombning 57 gånger under andra världskriget och många av dess invånare miste livet. För 50 år sedan bar staden spår av kriget på olika sätt. Här och var fanns hus som under och efter kriget uppförts snabbt för att kunna ge nödvändig service till befolkningen.
Nu, 75 år efter krigsslutet, har Southampton blivit en stad som jag gärna besöker. Man har sparat det som gått att spara och byggt nytt. Några av de i samband med kriget snabbt uppförda husen har kulturmärkts och sparats som del i Southamptons historia.
När jag går i centrum av Mora, jämför jag ofta Mora och Southampton i mina tankar. Storleksmässigt går det inte att jämföra de två orterna men jag jämför gatubilderna samtidigt som jag jämför Mora idag med det Mora som jag kommer ihåg det från min barndom och uppväxt.
Mora har aldrig blivit blivit bombat men man skulle kunna tro att även Mora varit utsatt för massiv bombning under andra världskriget för nästan inget som kunde ha gett Mora sin speciella karaktär och länkat till dess historia finns kvar.
Ibland när jag går i Mora tänker jag på en skylt i staden Raleigh i Nordkarolina. På skylten står: Här stod en gång ett hus där det var meningen att president xx skulle ha sovit en natt innan han blev president men hans planer ändrades och det blev ingen övernattning.
Med det rivningsraseri som rått i Mora under de senaste decennierna och som pågår än idag i den mån det finns något att riva kvar blir det snart nog aktuellt att sätta upp skyltar också i Mora med information om helt funktionella hus som för mindre än 50 år sedan revs och Moras särart försvann.
Många av oss som växt upp i Mora behöver miljöer som lockar fram minnen. Samma gäller kommande generationer. De behöver kunna se spår av svunna tider för att känna samhörighet med och tacksamhet mot dem som levt här tidigare och byggt samhället.
Var jag än bott under mitt liv har jag alltid känt mig hemma i Mora. Det är i Mora jag är född, det är i Mora jag växt upp, det är i Mora jag har mina rötter och i Mora jag har del i en ärvd fastighet. Jag ber därför de styrande i Mora att visa Morafolket er ödmjukhet och omgående stoppa de rivningar som står på tur härnäst. Mora behöver sin historia i form av byggnader från olika epoker. Rivningen av Mora måste upphöra.
GillaGilla